Ja, det var minst sagt så det kändes igår när jag gav mig ut på 4 km´s spåret och hamnade på en skogsstig. Det var stenar, rötter och uppför och nerför om vartannat. Eftersom det var första gången på det spåret så hade jag ingenting att relatera till under varvet, så det var verkligen en kamp med mjölksyran på vissa ställen. För inte nog med att det var skogsterräng så var det några rejäla stigningar och flera på rad! Det riktigt skrek i musklerna och jag har aldrig varit så glad att se sista backen som då =0) Men eftersom den där lilla envisa saken som sitter på ena axeln är starkast så ger jag inte upp i första taget så hela varvet sprangs och på en hyfsad tid (med tanke på terrängen)... Idag har benen fått vila och det blev istället överkroppen som fick sig en omgång... Easy Line-maskinerna för armar och mage/rygg jobbades det hårt med... pust!!
Imorgon blir det på sin höjd en rask promenad, men vi får se... Helgen bjuder på dop, bilåkning och förhoppningsvis en trevlig valborgskväll... Nu ska jag njuta av lite hallon med grädde. Sov Gott// Kramen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar