Ibland kan jag verkligen fundera på hur man ska nå fram och få folk att våga, våga komma in och kolla vad man har. Jag har så många vänner/bekanta som har barn själva eller i sín närhet, som aldrig eller ytterst få gånger varit inne hos oss. Och visst det kan ju vara så att de inte gillar det vi har, tycker att vi har fel saker. Men jag har svårt att förstå att man ändå inte tar en titt. Jag brukar ofta gå in i affärer som kanske inte är förstahands valet, eller där jag förra gången inte hittade nånting, för saker ändras ju. Butiken får nya kollektioner och nya märken. Så jag undrar vad det är som gör det... Är det den fantastiska svenska avundskan och jantelagen som spelar in. Komma här och tro att man är nån, startar eget och tjänar massor med pengar (?!) för det är ju också en förutfattad mening folk har... men jag skulle vilken dag som helst byta en månads jobb och lön med nån som är "vanlig" anställd. Att ha sina 8 timmars arbete och sen kunna gå hem och göra det man vill, utan att behöva bry sig om jobbet förens dagen efter. Och veta att man har sina pengar på kontot varje månade samma datum. Och visst det är väl det som är meningen även som egen, att man ska kunna styra över sin tid och tjäna det man måste. Men det tar tid och som butiksägare få man ju vackert jobba vissa tider, plus att man ska göra allt runt omkring också. Så nån lyxvärld är det väl inte precis. Och ja, det är självvalt och man kan lägga ner om man vill, men man måste kämpa för att få och det jag menar är att det inte alltid är så glamoröst som en del tror.
Ja, ja det är bara att jobba på och hoppas att folk vågar testa och gå innanför dörrarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar